Sköna maj välkommen och så klart lite hästsnack...
Kategori: Allmänt
Inte för att någon vinter har rasat ännu, men visst anar man en sniff av kommande fröjder?! Små kaxiga snödroppsknoppar i gräsmattan och inte minst den absoluta fröjden i att ställa tillbaka timern till ytterbelysningen! Vardagen bjuder på många små glädjeämnen så här års!
Bortsett från knoppar och ytterbelysning, så finns det en del osvikliga tecken på att en vår är i antågande. Päls, t ex. När man har djur är pälsfällning ett bra vårtecken. Ena dagen sitter den som berget oavsett djurart, nästa dag sitter den inte. Eller jo, den sitter...fast på kläder, möbler, skärbräda, tandborste.....You name it!
"Kan innehålla spår av katt" är en vanlig fras om det ska bjudas på något ätbart i Täppan såhär års.
Ett annat djurrelaterat tecken är "stora vårknäppen". Plötsligt kan djuret liksom inte avhålla sig från att ställa till förtret! På kattsidan yttrar det sig i ett plötsligt uppkommet, närmast patologiskt intresse för trånga och omöjliga utrymmen. Bakom DVD-filmerna i TV-bänken, t ex. Man får inte plats där, egentligen. I bokhyllan bakom böckerna. Man får inte plats där heller. Egentligen. I fönsterna, bakom hoppfulla övervintrade pelargoner och bakom kaffebryggaren i köket. Bakom, bakom, BAKOM!!!! Om man nu får för sig att hala fram godtycklig katt från ett eller annat "bakom" så kan man ge sig den på att det som är FRAMFÖR ramlar ner och går sönder.
Millepill förtvivlade länge, men kom så på att nästan var katt förtjänstfullt kan lockas fram med hjälp av laserpekare. Varje djurägares bästa redskap, näst grisfösare och gaspinne. SWISH! Katt komma farandes som skjuten ur kanon, i ett moln av ruggad vinterpäls, och vad märkligt är; utan att riva ner något på vägen!! Ett smärre mirakel, på min ära...
View from above.....
Lilla hästen Labansson, å andra sidan, annonserar vårens ankomst medelst anfall av total och absolut hybris. Störst, bäst och vackrast i en med storhästmått mätt, rätt liten kropp.
Vi samtalar normalt en del under ett ridpass, det gör vi...Mer än vanligt såhär års.
-Jaha lilla hästen, ska vi göra lite nytta idag?
-Lekalekalekaleka! Se vad snygg jag är!
-Snart tävling, vi måste kanske träna lite på en del svängar och krumelurer......Kan vi jogga igång lite försiktigt?! Passar det Ers majestät?
-Lekalekalekaleka! Men kolla!!! Jag ÄR verkligen stor och kraftfull! Stridshingst nästan.....eller HUR?!
Matten ger nu order om trav, gärna taktfast i någon slags form. Erbjuds gasellgalopp på stället, kryddat med ljudeffekter och kast med liten kalott.
Matten negligerar detta och ger ännu en gång order om trav. Erhåller "skuttmedskruv" följt av 10 meter "skolor ovan mark".
-Suck!! Vad styr du med?
-Det kom in en röd häst på banan!! Ska den vara här? Får jag lekalekaleka!!! Titta vad stiligt jag kan susa fram här! Titta på mig röda hästen, titta!!!
-Den får vara här och nej, inte leka. Jag skulle uppskatta om du lade lite fokus på "här" istället för "där".
Trav, trav, trav, SPRÄTT! GAAAHHH!! KOLLA!!!
-Vad nu?
-En ponny på banan!! Hahahahaaa!! Titta vad liten den är!! Jag skrattar på mig!! Kolla in nu, när jag springer fram här och skrämmer den lite!!
-Du gör så lagom heller! Skärp till dig och uppför dig som folk. TRAV sa jag!
-Du är dum....och tråkig!
Lilla hästen Labansson är långt ifrån lobotomerad och kräver periodvis mycket hyfsträning men Millepill är väldigt förtjust i hans humor och humör. Det är den enda häst hon vet som med säkerhet planerar sina hyss och sedan fnissar åt sina påhitt. Som kan be henne fara åt helvete med eftertryck för att sedan raskt ångra sig och be om ursäkt på det finaste vis han vet...genom att klia henne på benet. Med framtänderna. Han förser ständigt den gamla matten med livsbejakande (och emellanåt dödsföraktande) utmaningar och vi har så alldeles väldans roligt tillsammans!
View from above.....
